Omotivation

Klockan är 17.46 och jag har fortfarande inte börjat skriva på min artikel om PSSM. Jag har haft stallet, med morgonfodring, utsläpp och lunchfodring, idag eftersom AK är bortrest och spanar in fina hästar på andra sidan vattnet. Jisses, jag är verkligen en riktig nörd! Jag trivs verkligen med att vara i stallet tidigt på morgonen. Fodra hungriga hästar, putsa utrustning och fota lite under tiden det tuggas hö för att sedan pulsa omkring i snön när hästarna ska ut i hagen. Konstigt men sant!

Jag hade en långlång dag i stallet. Putsade båda sadlarna, mockade tre boxar, tinade vattenhon i vårt stall, gjorde i ordning kraftfoder till tre pållar, fixade en myskoja till stallkatten, sopade, kånkade vattenhinkar (vattenkopparna har frusit och det är bara november - jisses Amalia!) och fodrat lunch ute i hagarna. 

Cohiba har känts fin i benen i två dagar nu, så igår var vi ute på en lugnare ritt i Hågadalen och idag har jag tömkört henne. Hon kändes oförskämt pigg när jag red igår. Idag tyckte jag att hon såg lite stel ut i rörelserna, men hon verkade mjukna under passets gång. Benen är i alla fall torra och fina och jag stretchade henne efter tömkörningen, så får jag väl se hur hon är imorgon..

Min pluggmotivation är obefintlig. Jag vill ha ett jobb - nu! Inte för att jag inte vill lära mig nya saker, utan för att jag är så less på att inte göra saker på riktigt. Det känns så otroligt meningslöst att skriva en artikel som bara ska läsas av en professor och sedan är det klart. Om jag däremot fick skriva med mål att publicera skulle det vara en helt annan sak. Samma sak gäller bioinformatiken. Hur motiverande är det att göra alla sökningar och allt detektivarbete "på låtsas"?

Nej, jag känner mig verkligen redo för att lämna studierna bakom mig. Så om du har ett jobb till mig - hör gärna av dig! ;o)