Att treva är sällsamt ibland



"Och allting fick bli som det ville
Allting fick bli som det blev
Jag trodde mig vara beskyddad
Mitt i en värld som är skrämmande skev

Och ingen censor stod i dörren
Till mitt undermedvetnas land
Jag tillät mig vara försvarslös
Och tjusade av avgrundens rand

Och mitt undermedvetnas kurirer
Sprang ostört emellan okänt och känt
Och jag gjorde just ingen skillnad
På sånt jag upplevt
och sånt som kunde ha hänt

Och jag vaktar inte min tunga
Men låter orden bli få
Då människor ställer mig frågor
Men utan viljan att förstå

Och jag besitter nog viljan
Men tvivlar på att jag kan

Men viljan att förstå
Kanske det närmaste,
vi kan komma varann

Det var som jag kunde förnimma
Någonting jag tidigare inte märkt
Och vad det än var, och vad det än gjorde
Så lämnade det mig påtagligt stärkt

Dom tankar jag tänkte var klara
Men ledde just ingenstans"

0 kommentarer:

Skicka en kommentar