Jag flydde från DV redan efter mellis idag för att hinna till min massagetid hos S. Hon konstaterade krasst att vi absolut inte ska vänta 3 veckor till nästa gång. Min högeraxel var alldeles uppdragen och jag hade stora knutor i både axlar och skulderblad. Nu kan jag i alla fall röra axlarna igen och som vanligt blir man på så bra humör efter att ha varit hos S. Förutom att spänningarna masseras bort får man fnissa en hel del, prata lite häst och dessutom ventilera lite allvar.
På väg till stallet svängde jag förbi Hööks och fyndade lite på deras rea. Hittade ett par riktigt snygga helskodda ridbyxor för 250 kr! Och jag var så förutseende att jag köpte ett par med lite tillväxtmån. Hur pissigt det än känns. Och när jag har nått den satans normalvikten ska jag belöna mig själv med ett par nya läderridstövlar. Läget börjar bli akut nu - lädret på insidan av skaften är så tunt att det snart går hål på dem.
Jag förstår inte hur något så enkelt som att äta kan vara så förbaskat svårt. Och jag förstår inte hur man kan finna trygghet i att bevisa för sig själv att man är värdelös. Ändå är det precis det jag gör.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar