En tisdag som började med vägning. Jag föll för kontrollbehovet och tittade på siffrorna trots att jag egentligen inte ska. Än en gång fick jag bekräftat att min kroppsuppfattning inte är riktigt riktig.. Blev ännu mer förvirrad när jag fick sjukintyget av läkaren. Klart och tydligt stod det "Diagnos: Anorexia Nervosa". Jag förstår det inte. Ägnade dagen åt att måla, måla och måla på min målning som jag egentligen inte har någon aning om vad det ska föreställa tillslut. "Vad bra!" utbrast Fröken Pyssling när jag sa att jag bara målade för att måla. Och det har hon nog rätt i.
Kvällen spenderade jag i stallet, som vanligt med andra ord. Cohiba och jag tränade dressyr för M i ridhuset. Det var verkligen inte något av de bästa passen vi haft! Jag var spänd och red verkligen som en kratta. Cohiba hade väldigt långa ledningar och gasig gräsmage. Det var hur som helst ett nyttigt pass med öppna, sluta och förvänd sluta i trav på volten samt öppna och sluta i galopp på volten. Och mot slutet var det en ganska så lösgjord, men trött, liten häst!
Litet rymdmonster.
Hej!
SvaraRaderaÄr du tillbaka på Capio? Hur känns det? Har inte varit inne här på ett tag så blev lite undrande. Men det är ju super att du får mer hjälp! Då kanske jag stöter på dig när jag ska dit för sista gången nästa torsdag för ett prat med amanda!
Ha en underbar dag och njut av sköna soffor, god mat och härliga människor, stor kram!
Massa varma kramar och tankar till dig Cat!
SvaraRaderaTa hand om dig!
kram
Katarina, jag finner inga ord.
SvaraRaderaTänk på det vi har pratat om, det gör jag nästan varje dag. Och ta hand om dig. LOVA det!
Det kanske är bra att bara göra - en del av kraven måste ju försvinna när det inte finns någonting att nå upp till.
SvaraRaderaKämpa på vännen - du kommer vinna till slut!