Och mitt i allt så ska man räcka till

Jag var aldrig speciellt nervös. Det gick ju bra förra gången och åhörarna var jag bekant med. Egentligen var det bara ena kursledaren som sände kalla kårar längs ryggraden på mig, men vad är en av 15?

Jag klev upp. Satte i min sticka och såg min presentation öppnas på skärmen. Designen var fin. Det var den faktiskt!

Jag klickade fram titeln på presentationen, så att alla kunde se. Började prata. Log lite. Tittar på åhörarna till vänster. Fortsätter prata. Tittar på åhörarna till höger och sedan på åhörarna i högerhörnet.

Jag ser hur de fnissar. Det hugger till. Ändå försöker jag vara stark. Jag säger att jag inte tänker prata om de ska skratta åt mig. 

Jag får ett fnissande 'förlåt'. Vänsterhanden drar ut USB-stickan ur datorn. Fötterna styr tillbaka till min plats bredvid E. Och tårarna envisas med att falla ner för kinderna. En efter en. Jag föll handlöst.


Sen en tid tillbaka har jag varit trött
Försökt att vara allt på samma gång
Så mycket man kan göra och borde och vill
Mitt i allt så ska man räcka till

Sen en tid tillbaka har jag varit tom
Och försökt att hitta spår som leder rätt
Ja det finns så mycket måsten att vara bra på det man kan
Och mitt i allt så ska man vara sann

Jag har ändrat i mitt rum, köpt nya möbler
Och samlat damm på min gitarr
För allting jag skriver blir ändå för kort
Och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort


Sen en tid tillbaka har jag varit tyst
Och försökt att känna efter hur det känns
Ja man gör som alla andra och försöker att bli van
Men jag har tröttnat på att vara likadan

Sen en tid tillbaka har jag känt mig svag
Och försökt att vara nån till lags
Ja man kämpar för en plats som passar både här och där
Och snart har man glömt vem man är

Jag har ändrat i mitt rum, köpt nya kläder
Och samlat damm på min gitarr
Men i vad jag än tar på mig känner jag mig alltför kort
Och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort

Ja jag har ändrat i mitt rum, köpt nya möbler
Och samlat damm på min gitarr
För allting jag skriver det blir ändå för kort
Och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort

Har jag förmågan att glömma bort..

- Melissa Horn

2 kommentarer:

  1. Förlåt, men hur gamla är dessa människor??
    Det gör ont i mig att du ska må dåligt, ingen annan i hela världen har rätt att få dig att ens tveka över din egen storhet, om hur fantastisk du är!!

    SvaraRadera
  2. Din reaktion visar hur stark du är och jag skulle gjort precis samma sak...fan jag är ju oxå stark då. Ibland måste man ju få visa vart skåpet ska stå...och du vet att du är förbannat duktig på det du gör!

    Stor Kram

    SvaraRadera