En ny vecka med en ny kurs och ännu ett PM-skrivarmaraton. Med ny klänning och nyklippt hår som belöning för förra veckans prestationer försöker jag lita på att det verkligen hände. Att det faktiskt var jag som åstadkom det. Ändå ser jag det bara på håll, som en illusion. Jag vet inte vem det var som gjorde vad, för det går inte att känna det inuti. Och jag känner mig malplacerad i föreläsningssalen. Nivån är hög och det är inte där jag hör hemma. I huvudet pågår hysterisk förvirring och alldeles för mycket fokus på ben och näringsdrycker. Vem är det som säger vad och varför? Vad är sant och vad är rena lögner? Hur bär man sig åt för att sålla bland alla intryck? Och hur kan man inte låta sig påverkas av allt som är fel?
Vilken prestation du gjorde förra veckan! Är imponerad:)
SvaraRaderaMåste säga att jag också är grymt impad av hur du kämpar, vilken härlig kämparglöd! Både mot dumma mattankar och strävan mot målen inom studierna. Det tycker jag är häftigt och har verkligen gjort intryck på mig. Det krävs mod att skriva om det och att erkänna, inte minst för sig själv.
Nu ska jag återvända till att leta artiklar till mitt PM.
Och absolut en träff!! Det får inte glömmas...