Ibland känns det som om jag inte har kommit någonstans alls. Att jag fortfarande är kvar i det sjuka ekorrhjulet som bara fortsätter att snurra i samma hastighet, dag efter dag efter dag. Och jag tappar hoppet om att jag någonsin ska kunna äta vad jag vill utan att behöva ha tusen diskussioner i huvudet innan.
Så finns det tillfällen då jag liksom vaknar till och inser hur enormt stor skillnad det är nu jämfört med förut. Som idag, när jag gjorde i ordning mitt kvällsmål..
- Idag öser jag på med smörgåsgurka och äter till och med några extra skivor bara för att det är så otroligt gott. Förut skar jag gurkskivorna så att de blev 1/3 - 1/2 av tjockleken för att jag var livrädd för de extrakalorier de skulle ge mig.
- Idag vågar jag för det mesta testa nya brödsorter, även om kaloriantalet inte är detsamma. Förut köpte jag bara en viss sort som jag visste innehöll minst antal kalorier.
- Idag fyller jag upp skålen med Valios vanilj/sommarbär-yoghurt för att det är min favorityoghurt. Förut tog jag 2 msk fruktyoghurt och fyllde på med fil för att jag var övertygad om att jag skulle bli en elefant om jag åt fruktyoghurt.
Småsten för någon, branta berg för mig..
Det där hade kunnat varit jag...
SvaraRaderaDu har en award att hämta hos mig!
SvaraRaderaVet du, det här med tusen tankar kring maten...det har nog även folk utan äs...Okej, säkert inte på samma sätt, men varje kvinna har nog sin dos av det. Även jag, fast jag har en så låg vikt...Vi är ju så totalt påverkade av allt vi får läsa och höra hela tiden, så det är inte klokt.
Kram!
Håller med A. Jag tror att alla nojjar om maten. Iallafall alla kvinnor. Jag förstår inte varför, men alla luncher på jobbet innehåller prat om vad man ska och inte ska äta. Det snålas med kolhydrater och dras in på fettet. Och alla går runt med knorrande magar och äter godis i smyg, för att inte rasa i blodsocker. Ingen går varken upp eller ner, men det tar liksom all glädje från maten och jag hatar det! Mitt mål är att avdramatisera allting och bli en av de som vågar njuta, leva och tycka att livet är rätt gött! Vi är på väg.
SvaraRaderaDina tankar har verkligen satt mina tankar i spinn och jag får ingen ordning på någonting. På något sätt fastnat i det här att jag inte vill tro att jag är sjuk, och därmed inte måste bli frisk. Näringsdrycker är ju för de magra skrällen som inte klarar det. Inte jag.
Vi låter tankarna snurra, men kanske är det väldigt vettigt att ibland liksom... placera dem i armhålan.
Ha en underbar helg Söt!
Pilvägen, ett hus som det bor 5 andra studenter i också. Det är verkligen inte lätt att hitta bostad i upps, så det var vad jag fick tag på.
SvaraRaderaApropå ingetenting, har du något tips på resaturang? Mina föräldrar kommer i helgen och jag har nollkoll på sånt:)
Ja det var ju inte långt bort. Hittade till Ica häromdagen:)
SvaraRaderaTack för tipsen!
TAck vännen:)
SvaraRaderaHur går det för dig egentligen? Har inte varit inne här på ett tag.
Hoppas verkligen du mår bra!
Kramar
Livets tävling är en tävling där men inte kan jämföra sig med någon annan. Den enda måttstocken man har är sig själv och sina egna steg och resultat.
SvaraRaderaEn av de allra mest stärkande och bra saker man kan göra för sig själv, är liksom du just gjort, att se de positiva händelser som faktiskt har ägt rum i ens liv under dagen som gått. Det finns alltid något och minsta lilla sak är någonting som ger ringar på vattnet och sprider positiv och nyskapande energi omkring sig!
Hoppas du får en jättehärligt helg!
kram
det var ett av de bästa inläggen på länge! Tack för att du fick mig att tänka till och inse hur långt jag faktiskt har kommit! Som sagt, småsten för vissa, berg för oss. Men så har vi ju också tagit oss till universietsnivån i livets skola och slutade inte efter högstadiet.:)
SvaraRaderaFinns det något sätt attt kunna läsa alla din inlägg uatn att behöva gå in på ett och ett utav dom? Lite jobbigt som ny läsare att läsa ikapp sig .
SvaraRaderaKram