A ringde idag.. Jag var mitt i Stadsskogen på väg till cykelreparatören för att hämta hem min oumbärliga kompis. Visste inte vad jag skulle säga. Hade ju precis förlikat mig med att det kapitlet var passé. Att jag inte är så viktig och att det var därför hon inte hört av sig.
Nu vände hon upp och ner på allting.
En fullt godtagbar anledning för utebliven kontakt och nu ett sista samtal "bara för att få säga hej då". Ett segstartat samtal där hjärnan gick på högvarv - vad skulle jag tro, säga, tänka, tycka?
Uppgivenhet över den ständiga kommentaren från folk: "Det kommer att bli något stort av dig!". Nej, det kommer det inte. Och jag vill inte behöva försöka leva upp till någonting jag ändå inte kommer att kunna uppfylla.
Efter några minuter rasade murarna och plötsligt stod jag där, med tårarna rinnande och mobilen i handen i en höstblöt skog. Och avslöjade min största svaghet.. Saknaden överröste mig och alla förträngda känslor väcktes till liv.
Det är konstigt.
Nu ska min gos- och busfnatt och jag sova!
sov så gott sötnos!
SvaraRaderaå vet du, ibland behöver man dela me sig med det som finns gömt allra, allra längst inne. Släppa på spärrarna och bara gråta. Ibland önskar jag att jag kunde det, men gråta för min egen skull är inte riktigt min starka sida...
SvaraRaderaså gråt, tills det inte finns något mer att gråta över!
Puss
Det är en känsla jag verkligen känner till - saknad. När den väl kommer över en, då kan det falla många tårar! Hoppas att det känns lite bättre nu och att du får sova gott!
SvaraRaderaKRAM
Den där saknaden kan göra så ont, men det är så skönt när man kan släppa tårarna tycker jag och låta dom rinna.
SvaraRaderaTa hand om dig. Kramar!
Om jag bara kunde! Fast mormor har lovat att lära mig;)
SvaraRaderaHar du några skoj planer för helgen?
Kram
då ska du ringa mig så kommer jag och håller om!!!!
SvaraRaderaTack underbaraste finaste sötaste katten för presenten....och kortet!!!!! och du HAR REDAN LEVT UPP till förväntningarna....DU ÄR något stort....du är stor för mig...du är en STOR (fast liten;)vän...och det är det finaste man kan vara.
pussi