Ännu en vecka är över! Eller ja, inte riktigt. Jag har en hel del litteratursök att göra under eftermiddagen, men det känns inte riktigt som att jobba när man sitter hemma. Dessutom är litteratursökandet spännande nu när jag har fått alla resultat (och fått ordning på dem) från första delen av projektet. Jag precis vad jag behöver leta efter.
Jag är sådär äckligt mätt efter lunchen och kan inte låta bli att grunna på hur många kalorier jag egentligen har stoppat i mig. Om jag inte trots allt skulle ha låtit kompletterat den vegetariska biffen med några sojafärsbullar osv. Jag försöker övertala mig själv att jag egentligen vet att jag inte åt för mycket, men det är svårt att övertyga sig själv om någonting man inte vet om man kan tro på.
Hur som helst ligger maten där i magen nu och jag sitter med en kopp kaffe. Även om jag skulle ha ätit för mycket till lunch idag är det redan gjort och ingenting jag kan ändra på nu. Dessutom ska det visst vara så att man inte går upp 18 kg av att äta för mycket vid enstaka tillfällen. ;o) Och jag misstänker starkt att obehagskänslorna hänger ihop med den småmolande ångesten över resten av läsårets projekt. Människan från projekt 2 skulle kolla med människorna på labbet om jag kunde få vara där och sedan höra av sig, vilket hon inte har gjort. Handledaren för projekt 3 har jag mailat och sagt att jag vill göra det han föreslog, men inte fått svar från honom heller. I min värld betyder det att 1. jag kommer inte att få göra projekt nr 2 och 2. handledaren för projekt 3 ångrade sig efter att ha träffat mig. Gah!
Desto roligare är det att jag har fått ännu fler beställningar på änglar av människor på mammas jobb. Det "tvingar" mig att hålla igång med pysslandet, vilket jag är glad för. Pyssel är terapi!
Nu är det verkligen dags att sätta igång med det där litteratursökandet..!
Vilka fantastiska änglar! Jag vill också beställa, omeddelbums!
SvaraRaderaOch jag är så lyckligt lottad att jag redan har en KA-ängel :)
SvaraRaderaBorde dra ihop en pysselträff nu när hösten närmar sig och man verkligen behöver sitta med tända ljus, gott te och lite pärlpyssel :) Har du något inplanerat i november och i så fall när? Så ska jag samstämma med min kalender så bjuder jag in mig till Uppsala :P
KRAMAR
Oh, vad söta de var! Och du har verkligen rätt i att pyssel är terapi!
SvaraRaderaNja, vi gjorde en maillista i slutet på ibs-skolan i vintras, men aktiviteten har inte varit stor och i torsdags var vi ju bara tre. Folk verkar inte så jätteintresserade.
KRAM
Åhhh vad jag minns den dagen... då jag fick MIN ängel av dig. Ett så fint och varmt minne... tack för att du fick mig att må bättre DÅ och att du får mig att må bättre NU!
SvaraRaderaVilka söta änglar..och jag som är svag för änglar..kanske man kan beställa en?! Ta hand om dig och ha en fin måndag. Kram!
SvaraRaderaUnderbara änglar! Jag tror absolut på att man behöver en skyddsängel och vill gärna beställa en om det går.
SvaraRaderaStor kram från M (som inte har hört av sig så frekvent men håller på att "läsa i fatt" din blogg)
M!!
SvaraRaderaFörlåt, har helt glömt bort att svara på din kommentar!
Härligt att höra av dig igen och självklart kan jag fixa en ängel till dig. :o)
Kramis