Snurr snurr

Idag har jag verkligen haft en dag i total förvirring. Jag måste ha glömt hjärnan kvar i sängen och dagen var bara en hårsmån ifrån att sluta i ren katastrof. Jisses!

Morgonen ägnade jag åt gelkörning av mina PCR-produkter. Det flöt på bra ända tills jag skulle blanda prov + loading dye innan laddning av gelen. E sa att jag skulle ta 3 µl dye till varje prov, jag skrev upp att jag skulle ta 3 µl och det stod i protokollet att man skulle använda 3 µl. Trots det tillsätter jag 5 µl till varje prov!?!? Och jag kan för allt i världen inte förstår hur den där 5:an kom in i min hjärna. Jag får vara glad att det bara var loading dye som jag snurrade till i hjärnan och att det "bara" var 2 µl som skiljde på mängderna - slutresultatet påverkas inte i någon större bemärkelse. Dessutom blev slutresultatet helt enligt planerna:

Under tiden gelen gick tänkte jag passa på att göra tutorialen till eftermiddagens bioinformatik-pass. Den var superlätt, men tog extremt lång tid att göra tack vare frånvaron av min hjärna. Stön! Jag förstår inte hur man kan lyckas snurra ihop någonting så enkelt så mycket som jag kan.

Bioinformatiken var fruktansvärt tråkig! Det är ett ämne som kan vara otroligt spännande och fascinerande - när man undersöker något man är intresserad av. Att sitta och lyssna på en galen indian som rabblar upp en miljon olika databaser och deras innehåll i över 2 timmar är däremot outhärdligt! Dessutom kläckte han ur sig att vi ska göra ett projekt även i bioinformatikskursen. Vi ska jobba två och två och redovisa det samma dag som våra stora labbprojekt ska redovisas. Åh, vad jag uppskattar sån planering..

Projektet i bioinformatiken gör mig hemskt stressad. Jag vet att det är ett simpelt projekt och att det antagligen inte kommer att ta jättelång tid att göra, men bara tanken på att ha ännu en sak att prestera i blir liksom lite grädde på moset. Det blir för mycket och jag vill inte..!

På eftermiddagen cyklade jag upp till stallet och red lite i ridhuset på Cohiba. Det är lyx att rida AK's hästar - hon mockar och fixar allting och det enda jag behöver göra är att borsta och rida. Jag brukar erbjuda mig att fixa höpåsar för att i alla fall hjälpa till med någonting!

Just nu försöker jag bara se ridningen som avkoppling. Jag kräver inte att det ska gå superbra varje gång jag rider på banan utan ser ridningen på banan lite mer som undersökande av den teori jag läser i böckerna Petra rekommenderat. Idag la jag fokus på min sits:

• inte vika mig i sidan utan tynga ner med hela sidan, tänka höften ner först
• spänna core-muskulaturen utan att bli stel och spänd i axlarna
• ha stabiliteten i magen och bäckenet - inte hålla i med knäna
• använda bålen så mycket som möjligt och minska på aktiviteten med tyglarna

Jag red hela passet, utom uppvärmning och avtravning, utan stigbyglar för att slappna av i benen och inte fuska genom att hitta balansen i stigbyglarna istället för i bålen. Dessutom försökte jag tänka på hur jag placerade mig själv (och alltså vikten) i sadeln när jag red de olika övningarna. Det kändes ganska bra, som att jag faktiskt kom ihåg lite av det Petra lärde mig och jag sitter fortfarande grymt mycket bättre i sadeln i galoppen nu!

När jag stod i duschen efter stallet slog det mig att mitt USB-minne med hela mitt pågående labbprojekt satt kvar i datorn på BMC. Paaanik!! Jag duschade klart på 30 sekunder, slängde på mig mjukiskläder och trampade bort till BMC i rekordfart. Tack och lov fungerade mitt passerkort både i huvudentrén och i dörren till datorsalen och jag andades ut i världens största suck av lättnad när jag hittade USB-minnet.

Nu är jag helt slut, men måste ta tag i förberedandet av morgondagens labbande..