Dags för en liten uppdatering tror jag!
Gårdagen började rätt sent - jag lyckades sova ända till halv tio och det var så skönt! Direkt efter frukost satte vi oss i bilen för vår vanliga söndagsaktivitet: utforskning av Uppsalas ytterkanter med inlines respektive rullskidor. Det är riktigt roligt att åka omkring och titta på de omgivningar man i vanliga fall aldrig får se. Eller snarare inte tar sig tiden att se.
Efter lunch hämtade vi upp en kompis till mr J, hans flickvän och vovve och for ut till mr J's pappas gård för att bara umgås och ha det trevligt. På vägen ut stannade vi och köpte mat och jag hittade denna söta drickyoghurt som jag drack till mellanmålet:
När vi fikat mellanmål (jag tvingade alla att äta mellanmål, hihi) skulle resten av sällskapet ut och titta på ägorna. Jag, som är totalt ointresserad av hur bra havren växer, stannade kvar på gården med min kamera och fotade allt möjligt. Sedan passade jag på att plocka några liter svarta vinbär att ha i filen på morgonen och göra smoothies på - yummie!
Till middag grillade vi hamburgare med massor av roliga tillbehör. Jag grillade quornburgare för första gången och de föll mig verkligen i smaken! Kände mig stark när jag tog två burgare till ett bröd, precis som man var tvungen att göra på Capio om man åt vegetariskt. Dessutom avslutade vi middagen med blåbärspaj och vaniljvisp.
Jag har vunnit många matstrider i helgen. Dels middagen i går och sedan kvällsmålet som jag åt trots att klockan var mycket och jag hade ätit stor middag med blåbärspaj. Ännu en seger tog jag eftersom jag åt utan att mr J åt något, vilket jag i vanliga fall har väldigt svårt för. Nu hade han visserligen klämt i sig 3,5 hamburgare med bröd och 2 portioner efterrätt så jag förstår honom. ;o) Även pannkaksmiddagen i lördags var en liten strid, men det var så gott! Hemmastekta pannkakor med keso och färska jordgubbar till och jag åt tills jag var mätt - trots att det betydde att jag tryckte i mig betydligt mer än vi var ordinerade på Capio.
Det tar emot att erkänna att jag har gått upp i vikt sedan senaste gången jag vägde mig på Capio. Jag känner mig misslyckad och skäms för att min behandlare ska få reda på det - det betyder ju att jag äter mer nu.. Och att jag aldrig kommer att få väga det jag egentligen tycker är okej för mig att väga. Jag ser hur bisarra tankarna är - skämmas inför sin behandlare för att man är friskare!? Men mest av allt är jag nog bara rädd för att de ska klassa mig som helt frisk. Säga att jag får fajtas mot alla onda tankar helt på egen hand från och med nu. Jag är rädd för att ta det där allra sista steget, att lämna anorexin helt och hållet.. Men jag ska inte sluta kämpa. När jag ser hur vacker och full av livsglädje Zsaza är på sina senaste bilder blir jag ännu envisare!
De släpper dig inte på löwet! Jag fick tjata på dem i ett halvår för att jag VILLE att de skulle släppa mig, de VÄGRADE fast jag inte uppfyllde kriterierna för en enda ätstörning. Jag lovar, det kommer bli svårare att bli av med dem när du är redo för det än det är att hålla kvar dem :)
SvaraRaderaPlus att du är modig.
Plus att capios "ordinationer" (ett ord jag avskyr), är löjligt, tragiskt små för en aktiv kvinna i sina bästa år med förbränningen på topp.
Ingen ska gå runt och vara hungrig, ingen!
Stress är skit.
Men jag tror du grejar det, man brukar göra det.
Man är mest stressad inför något, innan man gör det, inte sant?
Om inte, var inte rädd för att chilla. Meditera, det är flummigt men gratis och asenkelt :)
Puss på dig catwoman, du är värd det bästa!
kommer med tjocka guldpennan och ritar en stjärna på näsan på dig =))))
SvaraRaderadu är såååå bra!!! GO GO GO!!
Låter så en härlig dag! och tro mig vågen rusar inte iväg även om det känns så.Den där drickyoghurten har även vi köpt här, och den med smak med hallon/lakrits som heter kärlek tyckte dottern var god här.
SvaraRaderaHa en fin kväll.Kram!
naw, sötnos:) ska bli så skoj att träffa dig i helgen! D är ledig oxå, antar att Ikea på något sätt snappade upp vårat hot om invadering i stilettklackar och med sushi;)
SvaraRaderaOch angående din helg, damn vad jag är imponerad av dig!!
Puss
Tänker du gifta dig med din hemlige Mr tro?
SvaraRaderaRomantik får en att sväva iväg, that's the basis of it's appeal :)
Förstår så väl din rädsla att de ska anse dig som tillräckligt frisk för att klara dig själv. Det är aldrig lätt att ta det sista stora klivet och klara sig själv. Men jag tror nog att de förstår bättre än att friskheten bara sitter i själva vikten. De inser nog att man inte bara kan släppa nån så där fort när det fortfarande finns en massa jobbiga tankar kvar. Berätta att du känner dig orolig för detta!
SvaraRaderaKRAM
Heej!
SvaraRaderaTack för en fin blogg! Jag hittade hit för ett par veckor sedan och är så glad för det!
Jag får inspiration av att läsa hur du kämpar mot ätstörda tankar, tröst av att veta att jag inte är ensam, mod att kämpa vidare när ångesten kommer.
Fortsätt att kämpa vidare, du gör ett kanon jobb!
//Helena
Du är så duktig, så duktig! du kommer vara helt fri snart, var så säker! och det är inte alls säkert att du gått upp i vikt, ätstörninge kan inbilla en så jävla mkt och lura i en massa dumheter :O går du på äs-enheten i uppis nu? kram :)
SvaraRadera