Fredagspaddling

Fredagen som skulle bli en fantastisk dag höll på att sluta i totalt kaos istället. SMS:et som mr J skickat under torsdagen hade inte kommit fram till mig och jag hade alltså ingen aning om hur dagen skulle komma att se ut. Dessutom fick jag inte tag i honom när jag försökte ringa. Ovisshet är det säkraste kortet för att jag ska få panik.. Så när mr J äntligen ringde upp mig, då på väg hit, hade jag gett upp alla planer på att ge mig ut och paddla. Jag hade panik över att jag hade panik över en så banal sak. Var redigt less på att mattider och ätande blivit en så stor del av min vardag att jag inte kan hantera oplanerade saker. Och hade bestämt mig för att ge mig ut och springa skiten ur mig istället för att ha en underbar eftermiddag tillsammans med mr J och hans vänner.

När mr J, trots allt, dök upp här var jag i upplösningstillstånd och ylade om att jag var less på att alltid vara annorlunda och besvärlig. Att först ha varit fel för att inte ha ätit och nu, när jag försöker äta normalt, är fel för att jag måste följa mina tider och rutiner - och inte fasen är det någon annan (förutom mina medsystrar) som äter som jag ändå! Jag hatar att folk ska behöva anpassa sig efter mig. Jag hatar att vara i vägen. Och mest av allt hatar jag anorexin!

Mr J tog dock det hela med lugn och förklarade att det här med ätandet inte är någon stor grej alls för någon som aldrig varit ätstörd. Att det inte är något problem alls, för någon, om jag t ex behöver äta ett mellanmål. Och att jag ju egentligen vet att jag äter rätt nu, på ett sätt som är optimalt för kroppen, och då ska jag ge blanka fan i hur andra äter. Så avslutade han med att säga åt mig, på skarpen, att sluta tänka så nattsvart..

Till slut lyckades vi vinna över tankeinfernot och åkte iväg mot Fyrishov för att möta upp några av hans vänner, två kompisar + en flickvän. Jag var övertygad om att flickvännen skulle vara skitsnygg och tycka att jag var en riktig idiot och var således livrädd för att träffa henne. Det visade sig dock att hon var hur gullig som helst och vi hade riktigt trevligt när vi lämnade grabbarna vid fikabordet vid Ulva Kvarn och gick och kikade i affärer tillsammans.

Det blev alltså en riktigt fin eftermiddag! Vi paddlade till Ulva - det var motströms och svettigt och vi undrade vad sjutton vi hade givit oss in på.. Väl framme fikade vi mellanmål. Jag åt en fantastiskt god äggmacka och drack kaffe till. Sedan kikade flickvännen och jag omkring i affärerna medans grabbarna slappade i solen en stund innan vi paddlade hemåt igen. Hemfärden gick mycket lättare än ditfärden och det var en riktigt härlig paddlingstur!

Dagen avslutades med hämtmat från Amazing Thai och mys framför TVn.

5 kommentarer:

  1. Vad härligt att du/ni fick en fin eftermiddag och jag kan förstå att du är trött och hatar anorexin men du har kommit långt från henne och det ska du vara stolt över du är på väg att leva utan den och din kille verkar jättebra stöd för dig. Även vi är trött på anorexin här i familjen allihop ibland står den en upp i halsen och man vill bara packa väskan och dra, men så ser man framstegen och hittar tillbaka.Ha en fin lördag och kram!

    SvaraRadera
  2. Starkt jobbbat! Tur att du har Mr J som kan banka lite vett i dig :)

    Hm, ab-kontakt har bra verksamhet, men man måste ha varit frisk i minst två år, så det blir tyvärr att vänta om jag inte kan få dispens på nåt vis...

    <3

    SvaraRadera
  3. Grymt jobbat fina du ännu en smäll på näsan på anorexin =)

    Underbart att dagen blev bra och himla fint att du har en Mr.J ;)

    Kramar

    SvaraRadera
  4. Hoppas på att det kan vara något, uppdaterar om läget så fort jag funderat ut något mer konkret.

    Hur har din dag varit sötnöt?

    SvaraRadera
  5. Klippte du dig på nåt särskilt sätt eller toppade du?

    Ska du minsta lilla chans att kvalificera som strandad val idag så föreslår jag att du slänger på minst tjugo pannkakor. Fast det skulle såklart inte heller funka :p
    Det är bara att inse, du kommer aldrig bli lika strandad som jag :D

    Min dag har varit snustorr, tråkig. En sån där äta rester till middagen-dag. En sån där manlös dag. Usch jag är eeensam :(

    SvaraRadera