Solpyssel

Jag har precis kommit in efter att ha spenderat över 4 timmar utomhus - häääärligt! Efter lunch fortsatte jag några varv på virkningen jag började med hos Maja igår. Ett rosavitt kuddfodral i mormorsrutor av olika storlek är det tänkt att det ska bli. Det är mycket roligare att virka än jag trodde från början och det är perfekt att sitta ute i solen och pilla.

När lunchen hade lagt sig till rätta i magen stack jag ut i Hågadalen för en löptur. Det var ett tag sedan nu.. Förra veckan var det Capricen för hela slanten. Egentligen har jag inga problem alls med att rida och springa samma dag, men jag vet att det ogillas av folk i min närhet så jag höll mig i skinnet och lät löpningen vila. Veckan innan det var en grå vecka med energinivå noll och ingenting kändes roligt, vilket medförde att löpningen fick vila även den veckan. Det var krig i mitt huvud. Jag visste inte om jag bara var lat eller om jag faktiskt lyssnade på kroppen - hur vet man det? Hur som helst kom jag, efter överläggande med mr J, fram till att det var ett perfekt övningstillfälle.. så det fick det bli. Och jag lever än. Hur som helst var det underbart att komma ut och sträcka på benen lite grann. Jag älskar att springa när det är soligt och såhär varmt!

Min kropp skulle nog må bra av lite styrketräning, men jag tycker att det är så förbaskat tråkigt! Vara instängd i en illaluktande lokal full med människor som jämför storleken på sina biceps när man kan vara ute i naturen i strålande solsken och titta på får, kor och hästar istället. ;o) Jag tror i och för sig att min inställning till gym hör ihop med min fördom om att de som tränar på gym endast tränar för att få en snygg kropp. Och jag är så extremt trött på att överallt läsa om träning för att minska i vikt, få platt mage, slankare armar osv. Vart har glädjen i träningen tagit vägen?

Löpningen är frihet för mig. Min alldeles egna stund. Om jag är arg när jag ger mig iväg är jag lugn när jag kommer tillbaka. Är jag ledsen när jag sticker iväg mår jag hundra gånger bättre efter en löptur och är jag glad när jag börjar springa är jag ännu gladare när jag kommer hem. Jag håller till 100% med triathleten Jonas Colting i följande uttalande, från hans bok "Jag vill ju bara se bra ut naken":

"Har man möjlighet att bara ägna två timmar i veckan på sin träning, så ska man i största möjliga mån ägna dem åt träning som stärker den viktigaste muskeln, hjärtat!"

Träna ska man göra för att det är roligt och för att få ett långt och friskt liv!

Efter löprundan satte jag mig på balkongen och pysslade ihop ett armband och ett par örhängen till min söta vän som fyller 25 år idag. I morgon är det fest hos henne - tjoho!

3 kommentarer:

  1. återigen, samma samma samma tankar och funderingar hos dig och mig. Om det där med "är jag bara lat", och även kvävningskänslorna av alla dessa "krav", att man ska vara smal, att man ska gå ner etc, som man överöses med varje dag! Och som jag tyvärr måste erkänna fortfarande påverkar delar av mig. Är så glad att jag känner enbart glädje och inga måsten just nu med träningen, och jag hoppas så att jag (och du) kan hålla fast vid det.
    Kan du göra mig en tjänst? OM det skulle börja låta maniskt, att det är mer ett "jobb"", ett måste än glädje, skaka om mig då??

    puuusss ha en underbar kväll

    SvaraRadera
  2. Men å vad fint! Har till min stora glädje fått syn på en pärlbutik här nere, så den ska besökas imorgon!:)

    Haha, nu har jag hittat en punkt som vi inte är lika på, jag fullkomligt älskar att träna på gymet! Kanske inte direkt på styrketräningsmaskinerna, men löpband och crosstrainingsapparater är mina bästa vänner. Springa ute däremot, är bland det värsta jag vet..hehe..

    Kramis

    SvaraRadera
  3. Så fina smycken!! Jag vet en som kommer att bli glad idag =)

    Kramar

    SvaraRadera