Jag är trött som en gnu och har öronskav efter att, i nästan en halvtimme, ha lyssnat på diverse sjukhushistorier från 1959 och framåt i soprummet..
Note to self:
Gå inte in i soprummet om sjukskötersketanten är där inne och nämn för allt i världen inte att du jobbar på labb!
Det var inte första gången..!
Hehe, spännande! Hon ville väl dela med sig av sina erfarenheter till den kunskapstörstande yngre generationen...
SvaraRaderaPå ett sätt är det väldigt skönt att umgås med folk som förstår hur är det är att ha ångest och må dåligt över maten. Man slipper låtsas och spela "normal". Problemet är bara om man inte riktigt är på samma nivå - om en utmaning för dem till exemepl är att äta banan till lunch utan att kräkas. Jag försöker liksom äta en fullvärdig måltid och känna att det är okej, vilket är svårt under såna omständigheter. Har du varit med om liknande situationer? I så fall, kan du bortse från vad andra gör och fokusera på dig själv?
Hahaha, jag har också en kollega som kan göra så öronen vissnar på en. Pratar, pratar, pratar om saker som ingen är det minsta intresserad av.
SvaraRaderaHoppas dan har varit okej förutom detta lilla "missöde"!
Kram